Framtiden har alltid förundrat och förskräckt, fast på olika sätt i olika tider. I vissa perioder har teknikoptimismen tagit över med drömmar om rymdresor och robotar, i andra hoppas folk mest kunna få mat på bordet till kvällen.

Så vad säger egentligen människors framtidsdrömmarna om tiden då de uttrycktes? Varför samlar ett museum in den här typen av berättelser? Och hur bär experterna sig åt för att gissa framtiden bättre än andra? Allt detta har vi försökt reda ut i filmerna nedan.

Hur var det då? (10 min 40 sek) Med utgångspunkt i Nordiska museets arkiv letar arkivarien Marie Steinrud efter framtider från förr. Här tar hon bland annat fram insändare till tidningen OSA, en 1700-talskarta över en utopisk stad och brev till en siare.

Hon reflekterar även över hur den teknikoptimistiska framtiden från 1960-1980-talet på 1990-talet och senare ersattes av en mer dyster bild. Hur blev det så?

Hur är det nu? (8 min 27 sek) Nordiska museet har alltid samlat in berättelser och föremål. Det var så grundaren Artur Hazelius skapade museet från början och det är detta som utgör grunden för våra utställningar.

Anna Fredholm är intendent för samtidshistoria och berättar i filmen om vikten av att fånga samtiden i tid, innan framtiden kliver in och förändrar minnet av det som hänt.

Vad händer sen? (9 min 43 sek) Alla har tankar om framtiden, men vissa är lite bättre än andra på att gissa rätt. Några som ägnar all sin tid åt detta är forskarna på Institutet för framtidsstudier, som är en stiftelse skapad för att underlätta för Sveriges övergång in i framtiden.

Gustaf Arrhenius leder arbetet och har i egenskap av professor i praktisk filosofi själv många tankar om hur vår värld kommer att se ut de kommande 150 åren.

Berätta du också!

Hur ser du på vår framtid? Med den här insamlingen vill Nordiska museet fokusera på din önskade framtid. Hur vill du att Sverige och världen ska vara i framtiden? Vad kan vi tillsammans göra för att nå dit?

Skicka in din berättelse!