Future Library utmanar människans tidsuppfattning. År 2014 planterades tusen träd utanför Oslo. Varje år sen dess, bjuds en författare in a skriva en text. Två av författarna är Margaret Atwood och Karl Ove Knausgaard. Om 100 år är tanken att träden ska fällas och göras till papper, som texterna sedan ska tryckas på. Tills dess får ingen läsa dem. Anne Beate Hovind är Curator på världskända Future Library i Oslo, ett publikt konstverk av skotska konstnären Katie Paterson.

Hur planerar man 1000 år framåt i tiden, när världen vi befinner oss i förändras så snabbt? Fröbanken på Svalbard har skapat en långsiktig förvaring av frökopior i genbanker från hela världen. Och det har redan kommit till användning. Lise Lykke Steffensen är chef på NordGen – organisationen som förvaltar Fröbanken.

Var framtiden bättre förr? Svaret är ja – och nej. Varje tid har nämligen även sin framtid. I det här föredraget går journalisten och Nordiska museet-projektledaren Jörgen Löwenfeldt igenom framtidssynen med avstamp i de första verktygen för tre miljoner år sedan till dagens polariserade framtidsvisioner.

Hur kommer det sig att människan snabbt stänger samhället för en pandemi men inte för en klimatkris? Det har med biologi att göra, menar Mats Lekander, professor i psykologi vid KI och SU, och aktiv i poddarna Destruktiva relationer och Psykologisk forskning. I föredraget behandlar han vilka grundförutsättningar människan har att tänka långsiktigt.

Framtiden är inte ny, men framtidsforskningen är det. Jenny Andersson är professor i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet och ger här en tillbakablick på hur forskningen hanterat frågan framtiden genom historien.

Förr kunde ungdomen starta egna framtidsinstitut. I dag stämmer de staten istället. Hur bär vi oss egentligen åt för att få den framtid vi vill ha? I det här panelsamtalet deltar Douglas Malm Rath, styrelsemedlem i föreningen Aurora, Gustaf Arrhenius, vd för Institutet för framtidsstudier och professor i praktisk filosofi och Carl Tham, politiker, ämbetsman och samhällsdebattör. Moderator är journalisten Cecilia Garme.

För inte många decennier sedan drömde mänskligheten om utopiska samhällen, rymdkolonialism och robotbetjänter. I dag har visionerna blivit mer modesta – ett fortsatt bilburet samhälle, fast elektrifierat. Karim Jebari, filosof och forskare vid Institutet för framtidsstudier, diskuterar i det här föredraget hur futurismen blivit konservativ.

Vem får egentligen ha visioner i dag? Är det tech-miljardärer i Silicon Valley, aktivisterna, historikerna, sci-fi-författare eller kanske politikerna? I det här panelsamtalet diskuteras vår världs visionsbyggande, och varför makten ligger i att peka ut en riktning.

Deltar gör Karim Jebari, filosof och forskare vid Institutet för framtidsstudier, Lotten Gustafsson Reinius, professor i etnologi vid Stockholms universitet och innehavare av den Hallwylska professuren på Nordiska museet, Lyra Ekström Lindbäck, författare, kritiker och doktor i filosofi, Anders Ynnerman, professor i visualisering vid Linköpings universitet och programdirektör för WASP (Wallenberg AI), och Gustav Martner, kreativ chef på Greenpeace. Moderator är journalisten Cecilia Garme.

Här hittar du en länk till en spellista med alla samtal och paneler på Nordiska museets Youtube-kanal.

Berätta du också!

Hur ser du på vår framtid? Med den här insamlingen vill Nordiska museet fokusera på din önskade framtid. Hur vill du att Sverige och världen ska vara i framtiden? Vad kan vi tillsammans göra för att nå dit?

Skicka in din berättelse!