Hanna, 15 år: ”Tacksam över böcker på papper”

Bilden är framtagen av Nordiska museet med AI-bildgeneratorn Dall-e utefter beskrivningen ”a grateful woman seen from behind reading a book in a futuristic sweden photo hd”.

Jag vaknar upp av en väckningssignal i mitt chip. Folk har små chip som sensorer som går att placera på sidan av huvudet. Sedan visas en typ av VR-skärm som man styr med hjärnan. Detta är väldigt modern teknik, då mobiltelefoner tog för mycket plats och inte var tillräckligt praktiska längre. Det var Apple som först lanserade dessa, sedan gick det ett tag men nu är det inte så många som endast har en mobiltelefon.

När jag vaknade startade jag alarmen i mina två barns chip och hela familjen gick ut i köket för att äta frukost. Vi åt bröd med ett veganskt substitut till köttpålägg. Substitutet ersätter nästan allt kött och tillverkas i ett laboratorium. Efter miljösituationen blev sämre så gjordes äkta kött betydligt dyrare och mindre i utbud och ersattes istället med detta. När vi ätit upp borstade vi tänderna och gjorde i ordning oss för dagen.

Mode är något som är väldigt hett. Det är extrema kläder i färg, form och stil och hår i alla möjliga uppsättningar och färger samt mycket smink och stora lösögonfransar. Förr skulle detta nog klassas som modelstil eller galenskap, men nu är det de flestas vardag.

Efter det tog jag kollektivtrafiken till jobbet. Nästan ingen har bilar längre som drivs av bensin eller diesel, utan alla har mer miljövänliga alternativ. Denna stora omställning var något som vände världen upp och ner när staten bestämde sig att bensinmackar inte längre fick sälja bensin och diesel.

Jag kom fram till min arbetsplats och började jobba. Jobbet inom politiken har varit mycket händelserikt och svårt på sistone och allt har effektiviserats med fler dataskärmar och mycket onlinemöten och andra onlineevent som går att delta i samtidigt. Mycket sändningar från oss politiker pågår ständigt och sänds ut till alla människors chip där de har tillgång till all världens information. Vi är även ständigt kameraövervakade inom min arbetsbransch. Att upprätthålla demokratin har varit en svår kamp under de senaste åren, men med glädje kan jag säga att vi har lyckats! Just nu har vi vår tredje kvinnliga statsminister som styr landet, men partierna och valsystemet har förändrats en del sedan jag gick i skolan. Till exempel är Sverige numera en positiv parlamentarism, vilket innebär stora förändringar i val av budget med mera. Betygssystemet har även förändrats, då en väldigt tydlig koppling till och stigning av psykisk ohälsa och självmordsstatistiken kunde visas.

Efter min jobbdag tog jag kollektivtrafiken hem. Min man gjorde detsamma och barnen hade redan kommit hem med en av de gratis självkörande taxibilarna som skolan har tillgång till. Jag tvingar ut dem att göra något nästan varje dag istället för att bara vara uppkopplade på sina chip. Jag vet att de måste se till att njuta av varenda sekund av deras barndom och ungdom, och jag som mamma måste göra detsamma innan de får egna liv och familjer.

Men träning och de moderna träningscyklarna är väldigt populärt. De nya motionscyklarna har en skärm framför sig som gör att en film, video eller ett spel kan spelas upp samtidigt, under förutsättningen att man fortsätter cykla. Det har gjort träning roligare och gett många motivationen. Men jag kommer aldrig låta mina barn få en ätstörning. De är väldigt vanliga, och jag har lovat mig själv över min döda kropp att jag ska skydda dem från att bli sjuka. Min man stöttar mig också i det och vet hur mycket ämnet betyder för mig.

Min man överraskade oss när middagen levererades. Det blev fyllda paprikor, en klassiker från när jag var liten. Beställning av mat är väldigt vanligt och det är få som faktiskt alltid lagar maten själva som de gjorde när jag var ung. Vi åt tillsammans och barnen berättade vad de hade gjort i skolan. Sedan började min man prata med dem och berätta roliga historier och i stunderna, som då, när vi skrattar så vi kiknar är jag säker på att jag har den bästa familjen.

När vi var klara och barnen hade pluggat uppe i sina rum var det dags för mig att lägga mig. Jag la mig i sängen tillsammans med min make och tittade på vår väldiga bokhylla. Böcker av papper har hållit sig kvar, vilket jag är otroligt tacksam över. För på andra hyllan framför alla andra stod mina egna. Jag kämpar flitigt med bokskrivandet och har hållt på med det enda sedan jag var 14 år gammal. Men självklart är den mesta läsningen mer eller mindre digital. Jag ställde sedan in mitt chip på min vanliga väckningstid och somnade.

2050, vilket år.

→  Läs originaltexten: En dag i mitt liv 2050
→  Barnen om framtiden: Alla utvalda berättelser.
→  Insamlingen Mitt liv: Läs mer och delta

Berätta du också!

Hur ser du på vår framtid? Med den här insamlingen vill Nordiska museet fokusera på din önskade framtid. Hur vill du att Sverige och världen ska vara i framtiden? Vad kan vi tillsammans göra för att nå dit?

Skicka in din berättelse!