Changchen, 15 år: ”Tandborsten dödar skadliga bakterier”

Bilden är framtagen av Nordiska museet med AI-bildgeneratorn Dall-e utefter beskrivningen ”toothbrush of the future without bacterias photo hd”.

11 Juni, 2050

Idag på morgonen vaknar jag av att min robot, istället för min mamma, skakar mig försiktigt på mina axlar. Jag öppnar sedan långsamt upp ögonen och sätter på mina tofflor. Sedan sträcker jag ut armarna, min robot klär på mig, istället för mig själv.

Jag går då ut till hallen, känner doften av natur för att byggmaterialet till det mesta av mitt hus är av naturligt material. Efter det rör jag på mig lite i vardagsrummet, sedan ställer jag ut vågen på det vita fina golvet som är gjort av konstgjord ull istället för det hårda osköna träet.

Sen ställer jag mig mitt på vågen, den lilla pilen pekar prick på 90 kg. Då piper vågen, den säger: Du är överviktig! Du behöver gå ner 5 kg i vikt! Idag ska du få i dig 2581 kcal.

När jag blir hungrig, knäpper jag mina fingrar och roboten kommer farande till mig och säger: Herre vad vill du ha? Då svarar jag snabbt: Fixa frukost åt mig, tack! Roboten svarar då, med sin mekaniska röst: Ja, min herre. När frukosten är klar sätter jag mig vid köksbordet, framför mig står hälsosamma livsmedel som roboten har fixa till mig. Det var ett glas saft som är en blandning av många frukter, även två stycken fullkornsbröd med smör och skinka på. För att inte maten ska fastna i halsen, knaprar jag istället för att äta som en gris.

Efter frukosten, går jag och borstar tänderna, i ena handen har jag min tandborste som är anpassad för att döda alla skadliga bakterier och smuts på mina tänder, och i den andra handen håller jag på att pressa ut tandkräm på tandborsten. Sen börjar jag borsta mina tänder noggrant. När jag är färdig tittar jag på min tandborstes skaft som tyder hur mina tänder mår. Tur att de mår bra, för annars måste jag ha ett besök hos tandläkaren.

Vägen till jobbet, tar jag på mina tyngdkraftsreglering skor som gör att jag kan kontrollera gravitationen på mina benmuskler, när jag vill träna min kondition kan jag öka gravitationen, när jag t.ex. då ska springa till jobbet, drar jag ner gravitationen till 0.7 Tellus (jorden) nivå och springer med hastigheten 50 km/h till mitt jobb.

När jag är på jobbet, jobbar jag i mitt laboratorium med periodiska systemets ämnen. Jag försöker hitta ett säkrare och effektivare sätt med kärnreaktion för kärnkraftverk. Jag har tänkt att använda Uran-238 som kärnreaktion för att den utgör 99,27% av all uran på jorden, det är lättare att få tag på sån uran än Uran-235.

Mitt på dagen är det en stund paus, jag går till en restaurang och käkar lunch. Där sitter många ungdomar som är över 2 meter, som skrattar och pratar med varandra, vissa spelar kort. Jag väljer en sittplats, sätter mig, sen kommer det en flygande skärm som visar menyn till många produkter. Jag valde då en stor vegetarisk hamburgare, ett glas vatten. Sen kom en ruta som står 20 kr totalt för vegetariska hamburgaren och vattnet. När jag har nickar med huvudet förstod direkt kameran på den flygande skärmen att jag betalar priset. När jag tänker på vad jag ska äta till lunch, kom maten plötsligt från en tunnel från taket med maten som jag beställer. Hamburgaren doftade som blandning av olika kryddor, såg ut som en hög med staplade pannkakor. Till sist ramlade ett papperskvitto som på 2020-talet, men det står istället 1200 kcal energi i maten och hur mycket fett, proteiner, kolhydrater, vitaminer, mineral och vatten det finns i maten.

Efter maten går jag tillbaks till jobbet, på vägen tar jag på mina tyngdkraftsreglering skor, sätter gravitationen på 0.7 Tellus (jorden) nivå. Sen jobbar jag tills en klocka som tickar automatiskt när solen har gått ner. Men jag följer inte alltid den om jag är på dåligt humör.

Efter jobbet springer jag hem med mina tyngdkraftsregleringsskor med gravitationen som jag sprang till jobbet. När jag är hemma, går jag ut och tar en liten promenad, tittar förresten på en visare på hur mycket solenergi som solpanelerna på taket har fångat. När jag börjar bli hungrig igen, knäpper jag mina fingrar igen, roboten kommer och frågar: Herre vad vill du ha? Då svarar jag snabbt: Fixa middag åt mig som är en portion köttbullar med potatismos, tack! Roboten svarar då, med sin mekaniska röst: Ja, min herre

När middagen är färdigdukad, går jag och äter, efter det borstar jag tänderna igen, siffrorna på tandborsten visade ett väl uttryck, sedan duschar jag med anpassad temperatur vatten och sedan lägger jag mig i sängen och sover. För att komma fort i djup sömn har min säng en speciell funktion, att den är gjort av elastiskt, mjukt material och gör att man slappnar av snabbt, sen börja känna sig trött och till sist börjar snarka.

→  Läs originaltexten: En dag i mitt liv 2050
→  Barnen om framtiden: Alla utvalda berättelser.
→  Insamlingen Mitt liv: Läs mer och delta

Berätta du också!

Hur ser du på vår framtid? Med den här insamlingen vill Nordiska museet fokusera på din önskade framtid. Hur vill du att Sverige och världen ska vara i framtiden? Vad kan vi tillsammans göra för att nå dit?

Skicka in din berättelse!