Om Vår framtid
Vår framtid är oviss. Människorna lever på bekostnad av kommande generationer. Samtidigt har vi aldrig haft bättre förutsättningar att lösa problemen tillsammans och skapa en bättre värld. Men hur kan vi skapa en sådan värld utan att först ha föreställt oss den?
Vilken skillnad gör 150 år? Om vi kunde förflytta en människa från Nordiska museets födelseår 1873 till 2023 skulle hon förmodligen förundras över mycket.
Inte bara tekniska framsteg så som smartphones och rymdresor, eller kärnkraft och internet. Hon skulle också märka att människornas sätt att leva och arbeta förändrats. Alla vuxna får rösta. Könsrollerna är inte längre lika skarpa. Giftermål kan ske mellan makar av samma kön. Då utvandrade nordborna till andra kontinenter, nu invandrar andra hit. Huvuddelen av arbetet måste varken utföras med kroppsstyrka eller äga rum i en fabrik.
Hon skulle sannolikt förfasas över mycket: så som förödelsen efter de båda världskrigen, de smältande polarisarna och utrotningen av många djur och växter. Men också glädjas över medicinska framsteg. Sjukdomar som då ledde till döden löser vi enkelt med en kur penicillin. Organ från en människa kan placeras i en annan, som tack vare transplantationen kan leva vidare.
Mycket skulle också vara sig likt. Många byggnader skulle hon känna igen. Vi firar fortfarande högtider och äter tre mål mat om dagen. Barnen går i skolan. Språket som talas på gatorna är fortfarande begripligt, samtidigt som många andra språk har tillkommit. Människorna bär nu som då på drömmar om sina liv och om välgång för nästkommande generationer.
Hade det varit helt omöjligt för vår 1800-talsmänniska att förutse framtiden där och då, eller fanns där redan synliga ledtrådar till vad som skulle komma?
Insamling
Med den här jubileumsinsamlingen vrider och vänder vi på framtiderna. Både de som väntade oss förr och de vi blickar framåt mot nu. Men även dessa visioner kommer snart att bli historia. Ditt bidrag blir därmed ett fönster till vår samtid, som framtidens människor kommer att kunna titta in i. Kanske kommer Nordiska museet år 2173 kunna presentera just ditt bidrag i samband med 300-årsjubileet på Djurgården i Stockholm?
Insamlingen Vår framtid innehåller inte bara din egen berättelse. Här finns också möjlighet att ta del av andras tankar och visioner. Ett underlag för en större diskussion om samhället här och nu. För hur ska vi nå till den önskade framtiden om vi inte först preciserat vad vi själva vill?
Fördjupning
Utöver detta finns även ett antal små digitala utställningar för fördjupning. Vi har valt att lyfta fram berättelser från 1997, redan ett kvarts sekel sedan, då Nordiska museet bad människor att skriva ned sina tankar om vad som komma skulle. I svaren behandlas alltifrån arbetslöshet till millenniebuggen, men också mer eviga teman som gemenskap och naturen. Vi har intervjuat fyra personer som deltog i den insamlingen och frågat: Hur gick det? Resultatet finner du här, liksom breven från förr.
Det är också svårt att diskutera framtiden utan att beröra barnen. De personifierar ju nästa generation, de som ska ta över mänsklighetens stafettpinne. I vår insamling Mitt liv, som vänder sig till grundskolan, har vi i flera års tid ställt frågan om hur eleverna ser på år 2050. Vi har valt att presentera några av dessa svar i en digital utställning som du finner här. Om du är lärare i grundskolan och vill att dina elever ska delta, så hittar du mer information om hur du gör genom denna länk.
Om du däremot är lärare i gymnasieskolan tror vi att Vår framtid kan utgöra ett givande underlag för undervisningen. Eleverna kan själva fylla i formuläret och som lärare ser du svaren online här på hemsidan. Här finns en sida som berättar mer om hur du kan jobba med Vår framtid i klassrummet.
Vi på Nordiska museet har också låtit experter berätta om vad vi egentligen vet om framtiden. Arkivarien Marie Steinrud pratar om hur vi sett på framtiden förr. Intendenten Anna Fredholm avhandlar varför ett museum samlar in historier om det som ännu inte skett. Och så frågar vi oss vad vi egentligen kan spå ihop med Gustaf Arrhenius, som är professor i filosofi och vd för Institutet för framtidsstudier. Se filmerna här.
Löpande under Nordiska museets 150-årsjubileum kommer fler fördjupningar att dyka upp här på webbplatsen Vår framtid. Så kom gärna tillbaka då och då. För framtiden är alltid rörlig.
Välkommen in!
Kontakt
Projektledare: Jörgen Löwenfeldt.
Koordinator: John Högström
Ansvarig intendent: Anna Fredholm.
Presskontakt: Sofia Hiller.
Vill du få mejlutskick några gånger om året med information om Nordiska museets insamlingar? Anmäl dig här.
Foton och AI-stöd
Bilderna i animationen på startsidan är tagna av 1) en okänd fotograf någon gång i mitten av av 1800-talet, 2) Nordiska museet och 3) AI-bildgeneratorn Dall-e utifrån instruktionen: ”a curious 9 year old girl with brown hair of the year 2173 with her right hand to the cheek looking at the viewer, standing in the middle of the picture, background a swedish crowd hyperrealistic”. Fotot på kvinnan i 1970-talsmiljö är taget av Karl-Erik Granath och hittas här.
Samma AI-verktyg har även tagit fram bilderna som illustrerar barnens bidrag i Mitt liv 2050. Vi passade också på att fråga AI-chattverktyget Chat GPT hur den artificiella intelligensen förväntar sig att livet i de nordiska länderna kommer att bli år 2173 och fick följande svar:
”Det är svårt att säga exakt hur livet i de nordiska länderna kommer att se ut år 2173, eftersom det finns många faktorer som kan påverka utvecklingen. Det kan vara allt från teknologiska framsteg och samhällsförändringar till globala händelser och klimatförändringar.
Det som kan vara säkert är att livet i de nordiska länderna kommer att fortsätta att förändras och utvecklas över tiden. Teknologin kan ha gått mycket längre än vad vi kan föreställa oss idag, och samhällena kan ha förändrats på många sätt. Det kan finnas nya utmaningar som människor måste hantera, men det kan också finnas möjligheter och förbättringar som gör livet lättare och mer givande.
Det är viktigt att komma ihåg att det är omöjligt att förutse exakt hur livet kommer att se ut år 2173, och att det är viktigt att vara öppen för förändringar och möjligheter som kan dyka upp.”
Produktion
Webbplatsen är framtagen av Earth people. Filmer med experterna har producerats av Drakflygaren.
Berätta du också!
Hur ser du på vår framtid? Med den här insamlingen vill Nordiska museet fokusera på din önskade framtid. Hur vill du att Sverige och världen ska vara i framtiden? Vad kan vi tillsammans göra för att nå dit?