Vår framtid

  • Linnea Halldin

Berättat av Anne Halldin

Kvinna. Född 2 juli 1960. Hälsa. Kolbäck.

Om du tänker på hur du lever i dag, vad tycker du fungerar bra och vad skulle du vilja förändra?

Vi har det bra materiellt, vi har fantastiska uppfinningar som gör att vi har varmt och skönt i våra hem, vi har en hög nivå på vår sjukvård, vi kan umgås och ha möten numera hemifrån, vi kan resa världen runt och vi har fått kontroll på så många sjukdomar.

Men. Socialt lever vi i en misär. Vi har inte tid med varandra, vi förstår inte vad stress och press gör med oss och våra barn och ungdomar, vi har massor av statusmarkörer och vi har fått så många och så ohyggligt rika människor, på andras bekostnad. Pengar har blivit målet på människors, naturen och jordens bekostnad.

När du funderar på hur livet i Sverige, Norden och världen ser ut i dag, vad tycker du fungerar bra och vad skulle du vilja förändra?

Vi lever i sagan om Kejsarens nya kläder och kejsarens nya kläder är industrialismen och den konsumtion och livsstil vi har fått pga industrialiseringen – vi har massproduktion och masskonsumtion istället för livskvalitet, gemenskap, samarbete – social och materiella hantverk. Vi har blivit rotlösa, mållösa…

1999, svenska miljömål, 2000 milleniummål och 2015 globala hållbarhetsmål – men hela tiden med den politiska agendan i bakgrunden att vi INTE ska behöva ändra vår livsstil, alltså våra konsumtionsmönster och idén om tillväxten – eller med ett annat ord – marknadsstyrningsagendan.

De som har pengar har gynnats och vår tid är efter jägar/samlarsamhället, jordbrukssamhället, industrisamhället, informationssamhället, kunskapssamhället — lobbyismsamhället, precis det som våra tappra ungdomar i Davos försökt få oss att inse. Den kulturen, lobbyismen, försvaras av människorna som lever på att skapa pengar och de kommer inte att lägga sig frivilligt oavsett vilka klimathot vi står inför.

Det lustiga är att jag för en vecka sen lånat en bok av Ernest Thiel, Att vara eller synas vara. Han fick sälja sitt hem när finansbubblan sprack för honom för hundra år sen (Thielska galleriet). Han och Wallenberg och många andra bankirer i Europa hade fått fria tyglar och tog enorma provisioner för att ordna lån till Svenska staten i slutet på 1800-talet så järnvägar, gruvor och industrier fick finansiering. Sen styrdes detta upp noga efter depressionen och börskraschen 1929.

Sen händer det igen i vår livstid! Och nu på global basis. Snacka om att vi är grundlurade med globalisering. Den har än så länge mest varit ekonomisk, Den sociala och den ekologiska har ännu inte växlat upp. Så jag tror på de globala målen. Den handlar om att realisera FNs alla konventioner och den planen har en tidplan.

Så min uppmaning är – strunta i de 169 delmålen men tänk i de 17 målen, framförallt mål 16 – inkluderande och fredliga samhällen, för målen handlar egentligen om att ställa om till medmänniska och planetvårdare.

Hur vill du att Sverige, Norden och världen ser ut om 30 år? Och hur vill du att ditt eget liv eller efterkommande generationers ser ut?

Om 30 år… 2053

Då hoppas jag att vi lever med insikten om hur ohållbart vi människor har levt tidigare. Att vi lever och förstår riskerna med starka ledare. Och med lydiga och passiva medborgare. Vi kan kanske kallar det postindustrialiseringen?

Visst finns det industrier – men produktionen bottnar i att alla tar och känner ansvar för det man gör, hela vägen från orterna som är inblandade i produktionen, människorna som bor där, utsläppen, hanteringen av utsläpp, av återvinning av material, för personalen och deras hälsa på kort och lång sikt.

Jag hoppas att mycket av skräpkonsumtionen har försvunnit, billiga saker som vi köper just för att det är billigt. Och att shopping inte är ett folknöje. Vi handlar 2053 det vi behöver, inte för att få kickar. Vi byter saker, vi lämnar in saker så andra kan ta över dem. Den marknaden hoppas jag på. Att använda saker länge är naturligt, att vårda, att laga. Att uppskatta den enkla och inte vara i framkant och så modemedveten som vi är idag. ”Det är inte jag” om det tillhör modet som var för ett år sen.

Sjukvården är lokal, du känner din läkare och de som jobbar på din vårdcentral. De känner dig. Fortfarande finns 2053 många välfärdssjukdomar men de har minskat för människor jobbar på ett mer flexibelt sätt. När man har barn kan man välja att jobba mindre för att hinna med sin familj. Det är viktigt och ett mål att fortsätta minska välfärdssjukdomarna. Inte med hjälp av mediciner och operationer utan genom att förebygga dem.

Betyg används inte längre. Mångfald innebär att akademiska utbildningar inte är målet för 40% längre. Istället är målet att alla får en utbildning, att de hittar den typ av studieformer och utbildningar som de passar för. Därför är det så viktigt att alla får prova så mycket som möjligt innan de går in i en lång utbildning så de vet att det är det här de vill och passar för att arbeta med. Studier och praktiskt arbete avlöser varandra istället för idag, efter 12, 15 års studie börjar man arbeta.

Utbytet mellan länder och olika kulturer följer en medveten plan. Aktivt arbetar man via bland annat FN men många andra organisationer och alla länder med informationsutbyte om hur man lever i olika länder och kulturer. Det finns global TV och nyhetsförmedling med en fördelning där det positiva lyfts fram och värdet av mångfald och jämlikhet. Inte elände, krig och kulturfenomen där vissa nationaliteter per definition alltid är hjältarna och andra är skurkarna.

Helt enkelt en kultur, globalt, där man är intresserad av andra och lever i fred och vänlighet.

Hur vill och tror du att livet i Sverige, Norden och världen ser ut om 150 år?

År 2173 finns inga betyg i skolan – men det finns i konstitutionen i Sverige inskrivet att alla via skolan och andra verksamheter ska lära sig om demokrati och jämlikhet – om hur man upprätthåller fred och en vänlig inställning till andra folk och till allt som lever.

Anledningen till det är att det finns en medvetenhet om att människor har lätt för att upprepa samma misstag om och om igen.

Som det här med industrialiseringen – massproduktion. Den som satte igång ekorrhjulet och som gjorde folk så stressade och sjuka. Som gjorde att minsta lilla gnista kunde starta ett krig mellan och inom länder bara för att man inte kunde acceptera mångfalden. Som fick människor att göra de hemskaste saker.

Det finns ett utbyggt nordiska samarbete, liksom det finns ett utbyggt globalt samarbete och ansvarskännande. År 2173 händer fortfarande katastrofer men det engagerar inte bara det landets ledare och välgörenhetsorganisationer. Eftersom det finns global TV så engagerar sig alla. Via den lär man sig om andra kulturer och man kan sprida sin egen. Utan konkurrens.

Mitt eget land – Olle Adolfsson, Beppe Wolgers

Jag hörde musik någonstans

Som kom från en frusen orkester

Den kallas för terrorbalans

Och dansas av öster och väster

Vad bryr jag mig om öst och väst

Jag vet ju bäst

För när mänskorna har varandra

Bor de alla i samma land

Och jag är ju precis som andra

Och min hand är så lik din hand

Hela landet syns från mitt fönster

Huvudstan ligger i mitt rum

Och i taket gör lyktor mönster

Det är dumt, men jag är nog dum

Publicerat

24 januari 2023

Berättat av

Anne Halldin

Licens

CC BY

Arkivkod

M17/00027

Berättelsens position

Se alla berättelser på karta
Travelers’ Map is loading…
If you see this after your page is loaded completely, leafletJS files are missing.

Gör som 763 andra – dela din berättelse!

Var med i det nordiska samtalet om framtiden. 763 personer har redan bidragit. Vad vill du? Hur ser du på åren vi har framför oss?

Skicka in din berättelse!