Vår framtid

Berättat av Eva

Kvinna. Född 28 november 1966. Sjukpensionär. Göteborgs-trakte.

Om du tänker på hur du lever i dag, vad tycker du fungerar bra och vad skulle du vilja förändra?

Jag är sjukpensionär, så min ekonomi kunde vara bättre. Det var det första jag kom att tänka på. Nu när maten blivit dyrare så känns det lite pressat ibland. Äta måste man ju.

De senaste åren har påverkat mig rätt mycket. Pandemin gav upphov till mycket oro och eftersom jag har generaliserat ångestsyndrom behöver jag inte mer av den varan. Numera har jag alltid handsprit hemma och jag har skaffat ett par vattendunkar och en vevradio, bara för säkerhets skull.

Min mamma har flyttat in på ett demensboende, det var under pandemin. Demens är en hemsk, hemsk sjukdom och det är verkligen sant att det är en anhörigsjukdom. Jag sörjer att min varma, fina mamma drabbats av detta. Hon förtjänar bättre.

På boendet har hon två gånger smittats av covid19, men hon har tagit alla sprutor så det gick bra. Lite allmänna förkylningssymtom bara, men det är klart vi var oroliga. Det är ju en lömsk sjukdom. Oförutsägbar.

När du funderar på hur livet i Sverige, Norden och världen ser ut i dag, vad tycker du fungerar bra och vad skulle du vilja förändra?

Oj, det var ingen liten fråga.

Kriget i Ukraina skrämmer mig, det vore skönt om det tog slut nu, men man ska väl inte hoppas för mycket.

Jag tycker inte att några länder i världen tycks ta klimatkrisen på så stort allvar som den förtjänar och det är också otäckt. Om vår planet dör är vi ju körda, begriper inte politiker och andra makthavare det? Där har vi något jag vill ändra på: att folk i allmänhet och makthavare i synnerhet skulle sluta tänka enbart på sig själva och på pengar. Lite solidaritet skulle inte skada.

Även att sätta större värde på de människor som jobbar med utbildning samt vård och omsorg. Att ge dem vettiga löner och arbetsvillkor borde vara självklart, tycker jag.

Hur vill du att Sverige, Norden och världen ser ut om 30 år? Och hur vill du att ditt eget liv eller efterkommande generationers ser ut?

Om 30 år kanske jag inte ens är i livet. Men om jag är det hoppas jag att jag är klar i skallen, någorlunda frisk och bor på ett fint äldreboende med go personal och bra omvårdnad. Jag hoppas att jag har människor som besöker mig och lite aktiviteter.

Jag skulle vilja att världen tagit itu med klimatkrisen, flyktingkrisen och världssvälten på allvar. Att världens biljonärer la mindre pengar på rymdresor, privatjets och hjälpte politikerna med detta istället.

Norden, jag vet inte.

I Sverige hoppas jag att solidariteten trängt ut egoismen som attityd i samhället och att makthavarna förstått hur viktigt det är att ha en välfungerande vård och skola.

Hur vill och tror du att livet i Sverige, Norden och världen ser ut om 150 år?

Om 150 år hoppas jag att vi lärt oss vår läxa och börjat ta ansvar inte bara för ”mig mitt och mina här och nu”. Att vi lärt oss att se även i det större och längre perspektivet och verkligen bryr oss om andra människor också. Inte bara oss själva.

Jag hoppas att vi satsat på att leva miljövänligt, hållbart istället för att stressa och konsumera ihjäl oss. Att vi lärt oss visa varann tolerans och respekt. Att vi slutat sätta pengarna först i alla lägen och tagit itu med världsproblemen på djupet istället.

Publicerat

31 januari 2023

Berättat av

Eva

Licens

CC BY

Arkivkod

M17/00070

Gör som 763 andra – dela din berättelse!

Var med i det nordiska samtalet om framtiden. 763 personer har redan bidragit. Vad vill du? Hur ser du på åren vi har framför oss?

Skicka in din berättelse!