Vår framtid

  • Jan-Ivar Johansson

Berättat av Jan-Ivar Johansson

Man. Född 30 mars 1950. Föreningsaktiv pensionär. Södra Sunderbyn.

Om du tänker på hur du lever i dag, vad tycker du fungerar bra och vad skulle du vilja förändra?

Det första jag tänker på är att få sitta på verandan till mitt sommarviste i Stärkesmark , en liten by och sjö utanför Vännäs. Se ut över sjön och låta sig vaggas av den intensiva närvaron i universum och i livet. Euforin liknade Gunnar Ekelöfs dikt med samma namn. Mitt hem ligger annars i Södra Sunderbyn utanför Luleå. En typiskt medelklassig sovstad nästan mitt emellan Boden och Luleå. Jag har en liten röd villa med vita knutar i typisk svensk stil. Jag och min fru lever efter normer som etablerats av föräldrar och svärföräldrar uppvuxna i fattig Sverige och har därmed inga problem med ekonomin trots att jag är pensionär och min fru är snart där också efter en karriär som lärare. Jag fortsätter dock att göra ungefär samma sak som jag gjort hela mitt liv nämligen jobba med arbetarrörelsen och studera. Resor gör vi till vårt fritidshus och jag åker då och då ut till kurser, konferenser och seminarier runt om i vårt land. Den största oron är inför framtiden då jag tror på den vetenskap som säger att vi behöver tre -fyra jordklot för vår konsumtion i dagsläget. Detta måste åtgärdas. Stehep Hawkings är en referens i en Sven Eric Liedman artikel i The Guardian där han skriver ” These questions are leading to a shift in behaviour which, in turn, is inspiring some groundbreaking new enterprises and ideas. These are termed “cathedral projects”, the modern equivalent of the grand church buildings, constructed as part of humanity’s attempt to bridge heaven and Earth. These ideas are started by one generation with the hope a future generation will take up these challenges.” Vi i vår generation måste för våra barn och barnbarns skull ändra på vår uppfattning om vad som är livskvalité och sluta med överkonsumtion av materiella ting. Leva med konst. musik, litteratur och annan kultur där innehållet och kvalitén är viktigare än kvantiteten och pris. Att förändra värderingarna i världen så att harmoni och lycka räknas som viktigare än konsumtion och status. Ett samhälle där relationer och kreativitet räknas så viktiga att människor söker sig till små självstyrande orter där man känner alla och gemensamt kan forma sitt enskilda liv. Där man möter varandra på kvällspromenaden med ett hälsning och ett leende , inte med en kontakthindrande stirrande blick och stela stressande steg mot ytterligare konsumtion i det tillslutna hemmet. Martin Hägglund beskriver visionen i andra delen av sin bok ” Sekulär tro och andlig frihet”

Greta Thunberg har visat vägen genom handling och många fler, bland annat Sverker Sörlin med sin bok ” Antropocen” har uppmärksammat katastrofen. Ska mänskligheten, våra barn och barnbarn, överleva utan att hamna i en dystopisk värld så måste den gryende medvetenheten om den kommande och pågående miljökatastrofen leda till snabba åtgärder. Denna generation måste lägga den första stenen och bygga grunden för den katedral som så småningom skall ge rum för att höja mänskligheten till ett stadium där lycka och välbefinnande, harmoni och självmedvetenhet ger livet den mening och innehåll som dagens materiella verklighet förnekar oss.

När du funderar på hur livet i Sverige, Norden och världen ser ut i dag, vad tycker du fungerar bra och vad skulle du vilja förändra?

Norden är internationellt ett himmelrike. Vi tillhör den tredjedel av världen med demokratiskt styre. Fattigdomen är relativ både materiellt och andligt. Vi vet vilken otrolig skillnad som finns mellan olika grupper av människor på detta klot. Efter välfärdsbygget under förra seklet började dock den att krackelera och har tagit skada i kanterna de sista fyrtio åren. Det materiella välståndet har fått dominera över det andliga. De åtta grundstenarna för existentiell hälsa som WHO tagit fram kan fungera som grund för livets målsättning i en framtid som löst våra grundläggande problem.

I mitt hem begränsar vi konsumtionen efter behov vilket leder till ett livslångt sparande som tillsammans med värdeökningar på fastigheter gjort oss till miljonärer. Vi är aktiva i samhällsfrågor, jobbar med facket, politik, kyrkan, barn och ungdom, Närradio, kulturhistoria m.m. Vi har visserligen två bilar ännu och bara en är hybrid som min fru använder för resor till jobbet, men jag åker hellre buss för miljöns och min snålhets skull.

Jag är del av det livslånga lärandet, uppvuxen i en Folket i Bild familj där de arbetande föräldrarna fullföljde sina ambitioner för studier genom sina barn som bägge blev akademiker. Föräldrarna hade sammanlagt 12 års studier, 5 för far och 7 för mor och jag har ensam mera än dubbelt så långa studier som de. Den övergripande målsättningen för skolan borde vara att motivera och ge människor verktyg för att hela livet se möjligheterna till utveckling och den bättre kvalité på livet lärande och studier ger. Lärandet är en konst i samma mening som Erich Fromm ger den i sin bok ” Kärlekens konst” . Arbetet skall vara en fortsättning på detta lärande, en sysselsättning som ger tillfredställelse, utveckling och existentiell harmoni för ett värdefullt liv. Politik är samråd om gemensamma angelägenheter och måste ske på alla nivåer från överläggningar om var kylskåpet skall stå hemma till överenskommelser om frågor som rör alla på vårt jordklot i FN. Migration idag går inte att undvika med tanke på de flyktingar som idag finns i världen. Bland annat för miljöns skull behöver vi också en fördelning av människor över jorden och över Sverige för att ha arbetskraft som kan skapa förutsättningar för en fossilfri framtid. Tekniken kan anpassas efter mänskliga behov, vi ser nu hur miljötänk och kommunikations utveckling kanske ger mänskligheten möjlighet att överleva. Försvar sjukvård och energiförsörjning skall anpassas efter verkligheten. Vi kommer inte att behöva ett försvar 2173 , sjukvården skall lokal anpassas med möjligheter till allt mer specialiserad vård på andra nivåer. Energi försörjning får vi från RAA, solen som alstrar vind och solsken samt vattenkraft av olika slag.

Hur vill du att Sverige, Norden och världen ser ut om 30 år? Och hur vill du att ditt eget liv eller efterkommande generationers ser ut?

Eftersom jag skulle vara 103 om trettio år så är chansen att jag lever inte stor. Men barnen är i sextio års åldern och barnbarnen i fyrtio samt nästa generation i 10 års åldern.

I en utopisk utveckling är de två viktigaste frågorna i FN och i Svensk politik överkonsumtionen och miljöarbetet. Trots smältande havsisar och fruktansvärda oväder över hela planeten så lever barnen ganska väl här. Nordkalotten har klarat sig ganska bra och gruvorna har fått flytta under jord och fabrikerna fått designas om för att inte störa naturupplevelsen för befolkningen. Det finns inga tak längre utan solpaneler, inte heller bil, buss eller tåg tak.

Ursprungsbefolkningen har klart inflytande över sol vind och vatten på sina marker och en dialog finns hela tiden om hur miljöarbetet skall fortskrida. Sverige är fortfarande ett land med hög BNP och uppåt tio procent går till miljöarbete i länder som inte har råd själva. Den miljon svenskar som bodde i Norrland har nu blivit två mycket på grund av invandring och mottagande av flyktingar. Hela världen, med Sverige nästan i spetsen håller på att nolla och sänka tillväxttakten för att nå balans mot de resurser jorden kan erbjuda. Samhället håller på att omvandlas från konkurrensdrivet till samverkandrivet och människor behöver inte göra socialt nödvändigt arbete mera än sex timmar per dag. Man siktar på fyra. Detta ger utrymme för samvaro med och relation till barn, ungdom och äldre. I BVC akademin lär sig blivande föräldrar mycket om hur barn skall behandlas för att bli nyfikna och lärande individer. All graviditet leder naturligtvis till ledighet för båda föräldrarna och inskrivning i BVC akademin.

I och med att det livslånga lärandet präglar befolkningen så vägs de flesta samhällsproblemen mot vetenskap och lögner och falska påståenden rensas ur samhällsdebatten väldigt snabbt. I Internet kan alla så gott som omedelbart få fram fakta från databaser och AI. En stor del av samhällsdebatten handlar dock om hur man skall förhålla sig till AI. Än så länge får ett AI inte publicera något utan att ange sig som AI.

I exempelvis 3 D TV finns idag alla sorters programledare även historiska som återskapas av AI. Allt gammalt kan göras om och moderniseras och en AI behöver bara en Shakespear text för att kunna göra en film eller TV serie av den med hjälp av en databas med tidigare producerad film i, som den castar lämpliga skådespelare från. Men då de flesta kan som yrke välja det de älskar och brinner för och det faller sig så att många brinner för teater och film. Därför finns det ändå kvar ett ordentligt utbud av teater, film, TV och serier där enbart levande människor arbetar både på och framför scenen.

Skolorna lär i första hand ut konsten att lära sig och hitta den fakta man kan skapa förståelse med och och därigenom färdighet att tillämpa och använda sitt lärande. Man säger att målet skall vara att skaffa sig förtrogenhet med det eller de ämnen man förälskat sig i. Självklart används data och informationsteknik och alla dess verktyg i lärandet. Talet , ljudet, skrivandet, bildkonst och film används som medier för att konsumera och producera i lärande syfte. Man ser skolans uppgift i tre steg. Dels Utbildning med syfte att skapa en yrkesidentitet , dels Bildning för att skapa en kulturell identitet och dels Folkbildning för att skapa en medborgaridentitet. Speciellt Folkbildningen anses vara viktig då samhället alltmer utvecklas så att Subsidiaritetsprincipen gäller och allt fler blir beslutsfattare i allt mindre självstyrande samhällen. Ansvarstagandet och deltagandet i samhällslivet har ökat men kommer naturligtvis att bli ännu bättre tror människorna år 2063.

Fortfarande bär man oket från de två tidigare århundrandena och samhällsdebatten förs ofta om hur man skall klara att gå från det materiella till andliga värden, från form till innehåll. Alla vet att så småningom så måste mänskligheten konsumera bara ca en fjärdedel av den materiella produktionen som 00 talet gjorde. Alla är också överens om att ersätta den konsumtionen med andligt och virtuellt material. Mer och mer sprider sig också medvetandet att mänskligheten måste dela med sig av det som produceras både materiellt och immateriellt. Jämlikhet är ett måste för en värld utan krig och våld.

Hur vill och tror du att livet i Sverige, Norden och världen ser ut om 150 år?

Människan har tillsammans med verkligheten nått fram till ett socialt och demokratiskt fungerande samhälle. I små samhällen, några med långa avstånd mellan sig och andra med korta avstånd mellan sig, motsvarande städerna i de gamla samhällena.

Där ägnar sig alla åt ett fritt arbete valt för att ge livet mening och syfte. Att vara rik innebär inte att ha kapital och pengar utan att ha harmoni och inre frid. Kanske att som några känna andlig kontakt med något större, en känsla av helhet, av delaktighet och enhet. Man lever i frihet och social gemenskap som en gång människoflockarna på savannen som sökte sig ut ur Afrika. Man har tagits hand om och älskats under sin uppväxt och fått andlig styrka att klara svårigheter, olyckor och sjukdomar Man ser döden som ett oundvikligt slut på ett liv som man själv med hjälp av andra fyller med innehåll och mening. De flesta har en andlig kontakt med en personlig tro på den helhet både i det lilla sociala och det stora universum man lever i. Detta leder till en hoppfull och optimistisk övertygelse och beredskap att hantera problem. Att man fått lära sig att ständigt vara nyfiken på både den inre och yttre verkligheten leder till att man upplever en ständig förundran över tillvaron. En blomma kan förklaras fysiskt och klassificeras på olika sätt men hur förklara den skönhet som bor hos den och den känsla av eufori den väcker hos mig, tänker framtidens människa. Denna förundran leder ofta till olika former av kreativitet och närhet till naturen.

De beslut som måste fattas på allra högsta nivå sköts av FN i en värld där unioner delas i regioner som delas i län och kommuner samt samhällen. Subsidiaritetsprincipen gäller och alla strävar efter att viktiga beslut skall fattas så nära de berörda som möjligt. Ett av alla nya för oss ännu okända arbeten är Subsidiaritetsförhandlare och Subsidiaritetskonsulter vars uppgift är att medla mellan olika samhällens behov och önskemål och finna lösningar på vissa beslut så att alla blir nöjda utan att vara besvikna.

Efter de stora problemen med miljön på 2100 talet har planeten börjat tillfriskna och fortfarande är miljö arbete ett av de viktigaste arbetena som finns. Välfärden lockar också många som vill ta hand om och känna glädjen över att betyda något för barn, skolungdomar sjuka, handikappade och gamla. Det kallas för socialt nödvändigt arbete och fördelas av kollektivet till de som ansöker om att få sådana jobb. Dessa sysselsättningar går ofta ihop med fritt arbete som en fortsättning. En lärare som jobbat sina fyra timmar fortsätter på kvällen med att leda ett fotbollslag för tioåringar.

Allt som produceras virtuellt på planeten finns tillgängligt på nätet och i samlingslokaler kan man se alla former av konst, lyssna på musik, se utställningar och film tillsammans. Alla samhällen har en bil pool där man, om man inte kan klara sig med den fossilfria kollektivtrafiken kan få tillgång till en bil för längre transporter om man inte kan ta sig till närmaste tågstation. Alla kan ju om man säger till sin smartphone få en självkörande minibil att köra fram för kortare transporter. Varu tillverkningen sköts i automatiserade eldrivna fabriker och fördelas efter behov till världens samhällen. Mat produceras oftast lokalt. Värderingen ” Av var och en efter hens förmåga och till var och en efter hens behov” har blivit en lika självklar del av samhällsstrukturen som en gång de tio budorden, koranen och andra heliga skrifter var. En uppskattad symbol från forntiden är en tjur vid namn Ferdinand som sitter under en korkek och luktar på blommor. Tänkandet, uppfinningar, konst, filosofi och etik lever ett sjudande liv som åtminstone för filosofins del påminner om det gamla Grekland men nu utan slavar som arbetade för skolastikerna i städerna, på deras gårdar ute på landsbygden. Nu gör maskiner och AI detta arbete och ger mänskligheten möjlighet att nå sina bästa stämningars längtan.

Publicerat

10 februari 2023

Berättat av

Jan-Ivar Johansson

Licens

CC BY

Arkivkod

M17/00101

Berättelsens position

Se alla berättelser på karta
Travelers’ Map is loading…
If you see this after your page is loaded completely, leafletJS files are missing.

Gör som 779 andra – dela din berättelse!

Var med i det nordiska samtalet om framtiden. 779 personer har redan bidragit. Vad vill du? Hur ser du på åren vi har framför oss?

Skicka in din berättelse!