Berättat av Josefin

Om du tänker på hur du lever i dag, vad tycker du fungerar bra och vad skulle du vilja förändra?

Idag lever jag så hållbart jag kan. Konsumerar minimalt, äta vegetariskt, ta kollektivtrafik, undviker sociala medier pga mentala hälsan, försöker ta långa skogspromenader, gå till biblioteket och lära mig nya saker.

Jag ser utvecklingspotential på en hel del, bara hur vårt arbetsliv ser ut. Varför ska vi arbeta 40 timmar i veckan – varför och hur har det följt med sen 1970-talet? Hur kan vi ändra på trafiken? Mer plats åt cyklister och gångtrafikanter. Som Stockholmare tycker jag att det är synd att parkeringsplatser och bilar får ta så stor yta innan för tullarna. Mer grönska, stadsodlingar till det urbana folket. Låt landet komma in. Bort med det grå, in med det gröna.

Jag vill se mer utrymme för känslor, tankar, diskussioner i det riktiga livet. Gå på museum och ha diskussionsforum. Prata tillsammans om våra visioner för framtiden. Ha bokklubbar och få en gemenskap mellan generationerna. Bort med känslan av ensamhet och ersätta den med kärlek.

När du funderar på hur livet i Sverige, Norden och världen ser ut i dag, vad tycker du fungerar bra och vad skulle du vilja förändra?

Jag har nog fått in det till viss del ovan.

Tycker vi ska kämpa mer för våra demokratiska system. Inte låta stora företag få så mycket makt. Hur kan företag har mer förmåner än vad skogen, vattnet och luften har? Hur kan vi subventionera miljarder till den fossila bränsle industrin som ger så många människor en misstro på framtiden. Jag vill se mer gröna energisystem, solceller på varje tak, elcyklar som ersätter stora bilar. Ett liv inom de planetära gränserna.

Hur vill du att Sverige, Norden och världen ser ut om 30 år? Och hur vill du att ditt eget liv eller efterkommande generationers ser ut?

Jag vill att mitt liv till stor del handlar om närvaro, kärlek, natur och gemenskap. Att rädslor som nyheter propagerar med tar sig en vändning och fler får ett uppvaknande över livets faktiska innebörd.

Att inte behöva gå till arbetet varje dag, utan att det blir en norm att kunna välja sina arbetstider och äga sin tid utan att det ska ge på bekostnad av ett sämre ekonomiskt liv.

Att konsumtionshetsen från influenser har stannat av och att fler förstår att den faktiska kostnaden inte är den man betalar. Mer cirkulära system där vi ser varje resurs som användbar och återvinningsbar så längre kreativiteten är med oss.

Hur vill och tror du att livet i Sverige, Norden och världen ser ut om 150 år?

År 2173 har världen förändrats. Det är nya spelregler och värderingar som styr. Det mentala uppvaknandet har nu skett för majoriteten och vi lever i harmoni med naturen. Vi har klimatanpassas stora delar av världen men många områden är fortfarande obeboeliga. Vi lever trängre i urbana områden men naturen har flyttat in. Den gråa betongen har bytts ut till gröna och vita ytor som ska reflektera solstrålarnas hetta. Fler nationaliteter blandas vilket till en början var utmanande för många, sen förstod allt fler att det istället var en tillgång som gynnade oss alla. Kunskap flödar överallt, mellan folk och är centralt i samhällena som byggts upp.

Träden, djuren och havet har återhämtat sig. Luften är ren och det går att andas i storstäder världen över. Utsläppen av växthusgaserna är nu minimal och vi har sugit upp allt mer. Men vi lever fortfarande på skulden av forna tider.

Det tillväxt paradigmet som präglade tidigare århundradet har avtagit och mer fokus ligger på välbefinnandet. Fler mår bättre både i det inre och yttre vilket resulterar till att livet är mer meningsfullt för många. Sjukvården har bytt till hälsovård som arbetar proaktivt. Cancer, multiresistenta bakterier, svampinfektioner och liknande har fått allt mer forskning tack vare teknikens framgång på områdena. Folk dör fortfarande i stor utsträckning men vi har mer möjligheter att vårda i ett tidigare skede.

Jämställdheten i samhället är fortfarande ojämn, men kvinnor får rösta och bestämma över sin egen kropp. Skolor är öppna för alla och gratis i alla geografiska områden. Skolor och universitet i rikare länder drivs inte längre av företag med vinstsyfte, utan av föreningar och stiftelser.