Berättat av Råttan
Kvinna. Född 16 februari 2023. Naturvård. Värmland.
Om du tänker på hur du lever i dag, vad tycker du fungerar bra och vad skulle du vilja förändra?
Privat fungerar allt bra. Jag sitter nu i ett varmt radhus och äter god frukost: Havregrynsgröt, sojamjölk, äppelbitar, pumpafrön, hasselnötter, kaffe med mjölk. Min man och tonåring ska snart stiga upp. Ute är det en decimeter snö och 11 minusgrader. Katten har fått industriellt framställd kattmat. Snart ska jag gå till gymmet och träna med deras maskiner. Sedan tar jag bussen till mitt kontorsjobb som syftar till att skydda biologisk mångfald i odlingslandskapet. Nu kommer vi in på det som fungerar dåligt: Jag är utbildad ekolog. Allt detta välstånd jag upplever kommer till allra största delen ur fossila bränslen och, naturligtvis, ur jordens ekosystem med solinstrålning, bördiga jordar, pollinatörer, rent vatten. Men redan nu syns tydliga tecken på klimatförändring och artutdöenden. Allt pekar mot att vi människor redan sågat av halva den gren vi sitter på. Därför känner jag en glädje över hur bra vi har det just nu, men också en stark sorg över att det är på bekostnad av framtida generationer.
När du funderar på hur livet i Sverige, Norden och världen ser ut i dag, vad tycker du fungerar bra och vad skulle du vilja förändra?
Det allra mesta fungerar bra för oss rika privilegierade människor, och även världens fattiga har fått en del smulor från fossila-bränslen-bordet. Väldigt många har fått det bättre sedan jag föddes för 50 år sedan, men till vilket pris? För tio år sedan hade mitt svar på denna fråga varit att jag önskade en rättvisare fördelning av resurserna, så att alla har mat för dagen, bra bostad, möjlighet till utbildning, bra sjukvård etc. Nu hoppas jag bara att samhället kan förändras så att åtminstone några av oss människor överlever klimatkrisen och artutdöendet, och kan bygga något nytt och bättre i framtiden. Det kräver en oerhörd omställning som är svår att föreställa sig.
Hur vill du att Sverige, Norden och världen ser ut om 30 år? Och hur vill du att ditt eget liv eller efterkommande generationers ser ut?
Jag vill egentligen att en god fe ska svinga sitt trollspö så att vi kan fortsätta använda fossila bränslen utan negativa konsekvenser. Då kan vi fortsätta leva vårt bekväma liv i väst, samtidigt som alla jordens människor kunde ha chans att få det lika bra. Men i verkligheten vill jag att vi gör en massiv, krisartad grön omställning, där vi kraftigt drar ner på vår användning av energi och mark. Det ter sig väldigt orimligt att det ska ske. Vem säger åt mig att sitta hemma och huttra under fem filtar hela vintrarna, så de slipper värma upp min arbetsplats? Vem ser till att jag och alla kollegor lever på morötter och sojabönor istället för god lunch på restaurang? Vem begränsar vilka eldsvådor brandbilarna får åka på? Och svårast av allt: Vem drar ner på vår energislukande moderna sjukvård, och vilka patienter ska vi ”offra”? Jag ser det som omöjligt att göra allt detta på ett kontrollerat sätt. När krisen är ett faktum kommer det att ske okontrollerat, och skadorna blir så mycket större.
Hur vill och tror du att livet i Sverige, Norden och världen ser ut om 150 år?
Jag vill, som sagt, i den innersta vrån av mitt barnsliga jag, att ett under ska ske så att vårt välstånd kan bestå, och fördelas till hela jordens befolkning så att alla får ha det bra, men ingen får ha det orimligt mycket bättre än de flesta. Men mitt vuxna jag tror inte på under. Jag ser framför mig att de närmaste 30-40 åren kan vara någorlunda okej för oss i väst, men desto svårare för många andra människor. Därefter kommer stormar, hetta och översvämningar att göra det mycket svårt att odla mat, fiska, hålla husdjur, hålla efter fiberkablar och avloppssystem, transportera mat och medicin kors och tvärs över jordklotet, hålla kraftverk i skick, få fram reservdelar till fordon och maskiner, driva gruvor och skogsbruk. Förutom vädret kommer vi att få problem med pandemier och brist på pollinatörer (aldrig mer äpple till frukost?) Kanske kommer aggressiva personer att starta krig – men man skulle kunna tänka sig att folk tar fram sina bästa sidor, tar hand om varandra, delar med sig och försöker muntra upp varandra. Kanske går mina efterkommande omkring i ett glest befolkat landskap, och sjunger och skrattar tillsammans trots att de är magra, sjukliga och aldrig vet om de kommer att överleva morgondagen? Kanske berättar de historier om ”förr i tiden”, då människor hade hur mycket mat som helst och maskiner som de kunde åka i och som till och med kunde tänka åt dem. Kanske de visar sina barn något bilvrak eller någon gammal dator i ett förfallet hus: De här grejerna gjorde att folk slapp gå och tänka förr i tiden. Men för att lära sig hur de funkade stängde folk in sig inomhus nästan hela sin barndom och satt stilla och pluggade och blev håglösa och ångestfyllda. Vi får åtminstone gå omkring här tillsammans i frihet och göra vad vi vill, även om vi har ont överallt och är hungriga jämt.
Publicerat
6 februari 2023
Berättat av
Råttan
Licens
CC BY
Arkivkod
M17/00080
Gör som 741 andra – dela din berättelse!
Var med i det nordiska samtalet om framtiden. 741 personer har redan bidragit. Vad vill du? Hur ser du på åren vi har framför oss?