Berättat av Eleonora
Kvinna. Fd lärare Numera pensionär. Katrineholm.
Om du tänker på hur du lever i dag, vad tycker du fungerar bra och vad skulle du vilja förändra?
Jag är änka sedan 4 år. Att leva ensam har man inte precis tränat så mycket på innan. Det är inte direkt min paradgren men man lär sig kanske? Mitt fritids intresse musik håller mig igång. Likaså gamla goa vänner som också de är ensamma. Par umgås i par. Varför är det så?? Än kör jag bil. Det betyder frihet. Skulle önska att tågen var mer pålitliga, då hade jag ofta valt dem. Att äta mat ensam är ganska trist. Det är inget man längtar efter. Man fuskar gärna lite. Fast man vet att man inte borde. Film har blivit ett enkelt nöje, hoppas inte biograferna läggs ner.
Läser också mycket eller lyssnar på radio, ser på TV. Tänker på våra moblivanor. Hur man umgicks förr och ser hur annorlunda livet är för barnbarnen. Hur kommer de att minnas sin barn och ungdomstid? Har dom glömt bort att leka? Hur ska dom hinna träna social samvaro för framtiden? Den digitala världen har ersatt så mycket av den verkliga. Fast det digitala är ju deras verklighet. För mig är den konstgjord. Inte på riktigt. Coronatiden gjorde något med oss också. Vi aktade oss för varandra samtidigt som vi längtade efter närhet. Vi har inte riktigt hämtat oss från detta än tror jag. Jag bjuder barn och barnbarn på söndagsmiddag lite oftare nu. Anstränger mig för att vara lite mer social. Det känns hälsosamt. Barnbarnen lite längre bort besöker jag också ofta. Än vill de att jag ska komma och man känner sig lyckligt lottad.
Man får lära sig av varandra och ta del av varandras vardagsbestyr. Underbart! Laga mat och baka tillsammans är härligt, spela spel och vara utomhus. Mycket finns att glädjas åt.
När du funderar på hur livet i Sverige, Norden och världen ser ut i dag, vad tycker du fungerar bra och vad skulle du vilja förändra?
Samhället idag har blivit hårt på utsidan. Vi läser och tar del av så mycket ondska så vi tror lätt att världen är ond. Så lite av allt det goda kommer fram och får synas. Det skapar lätt oro och vanmakt. Hopplösheten kan breda ut sig. Vi får se till att motverka detta. Verka i det lilla. Flrsöka ge våra unga framtidstro och kanske stimulera till kloka val. Försöka öppna deras ögon vad gäller överkonsumtion. Filosofi skulle behövas som skolämne. De har levt i överflöd, aldrig behövt vara hungriga, och haft mer än de behövt. Sådant sätter också konstiga spår. Oron i världen har kommit närmare nu med krig i Europa och världsfreden känns bräcklig. Jag har haft tur som föddes efter 2a världskriget. Nu är säkerhetsläget inte lika dant, men jag minns min mor och mormor som berättade om fattigdom och de var också hjälpsamma mot grannar och andra som behövde stöd och hjälp. Detta har aldrig muna barnbarn fått uppleva. Än.
Hur vill du att Sverige, Norden och världen ser ut om 30 år? Och hur vill du att ditt eget liv eller efterkommande generationers ser ut?
Om 30 år lever inte jag, men förhoppningsvis mina barn och barnbarn. Hoppas att de inte blivit klimatflyktingar då? Hoppas att de har mat och husrum? Hoppas att de är glada och lyckliga, i alla fall i bland. Att de slipper frysa och gå hungriga. Att de får och kan ge kärlek till varandra. Att de är kulturbärare och har förstått vad som är viktigt i livet. Att de lärt sig uppskatta det lilla i livet. Lyckan sitter ibland så nära att vi springer förbi den. Alla prylar som vi tror att vi måste skaffa oss för att lyckan ska infinna sig hoppas jag att de förstår att de klarar sig utan. Gemenskap och värme, solidaritet och förståelse är mer värt än guld. Lägg ner paddor och mobiler och se varandra. Det kommer att ge tusenfallt igen. Hitta tillbaks till det ursprungliga. Vi är alla människor och har mänskliga behov. ”Se mig för här är jag” sjöng någon. Vi behöver varandra, du och jag och dom andra som står utanför…
Hur vill och tror du att livet i Sverige, Norden och världen ser ut om 150 år?
Det är nog svårt att stoppa den tekniska utvecklingen. Men mitt i teknik och framsteg som givetvis har gjorts på alla plan hopp jag att människan är klok och god. En önskan skulle vara att vi valde klokare och smartare ledare i världen. Också att den lulla människan fick vara med att påverka sin egen vardagsmiljö och kom närmare besluten. Ska vi överleva som art är miljön det allra viktigaste alla kategorier. Vi får hjälpas åt att hitta nya former och livsstilsmönster. Tillsammans är vi starka. Solidaritet behöver komma på modet igen. Sprit och andra droger vore underbart att slippa. Det kunde bli omodernt rent av. Ersöttas med kärlek och omsorg mot varandra. Krig och våld har vi sett nog av. Nu vill ni ha något nytt. Låt det goda komma fram! Människan är god och kan göra gott. Låt det bli verklighet.
Publicerat
24 januari 2024
Berättat av
Eleonora
Licens
CC BY
Arkivkod
M17/00657
Gör som 803 andra – dela din berättelse!
Var med i det nordiska samtalet om framtiden. 803 personer har redan bidragit. Vad vill du? Hur ser du på åren vi har framför oss?