Vår framtid

  • Hans Kristian Hedenby

Berättat av Hans Kristian Hedenby

Man. Född 2 december 1952. Blandade jobb o fritid. Malmö.

Om du tänker på hur du lever i dag, vad tycker du fungerar bra och vad skulle du vilja förändra?

Jag ligger i min säng och tänker på att min tid är utmätt och att jag behöver planera för de sista åren i mitt liv. Lite hälsoproblem har jag men inte så att jag behöver hjälp och inte så att jag behöver begränsa mitt liv alltför mycket men det är dags att sluta jobba och börja odla mina hobbies och göra de saker jag tänkt jag skulle vilja göra när jag har tiden för mig själv. Bo på en plats där det är lite varmare där det finns vacker natur och hav. Där livet inte präglas så mycket av politik och konflikter och problem som det är nu varje dag i nyheterna och på jobbet. Jag har märkt att alla ord drunknar i det flöde av andra ord som väller fram genom etern eller molnet som det heter numer. Jag längtar till skogen, bergen och stranden. Tystnaden och stjärnorna. På dagarna vill jag fotografera, skriva och vandra. Låta tiden rulla över mig som en sval behaglig våg vid stranden. Utan bekymmer utan att behöva ta strid eller ta ställning. Bara betrakta och långsamt ta farväl av den jord jag vandrat på i drygt 70 år och där jag förhoppningsvis får stanna ett tag till.

När du funderar på hur livet i Sverige, Norden och världen ser ut i dag, vad tycker du fungerar bra och vad skulle du vilja förändra?

Sverige och världen har förändrats och jag tänker att det är ingenting konstigt med det. Så har det alltid varit genom historien. Frågan är mer vad kan vi i lilla Sverige göra? Inte så mycket faktiskt. Vi måste haka på övriga Europa och lägga alla ägg i den korgen. Vi måste tänka på vår överlevnad och inse att det finns krafter som är så mycket starkare än oss i rörelse. Vi behöver sätta vår tillit till tekniken och produktionen av mat samt utveckling av de resurser vi har i gruvorna skogen. Maten är viktigast. Alla tar den för given men genom historiens gång är det alltid en maten som fäller avgörandet. Människor som har mat har möjligheter. Människor utan mat är dömda att dö. Idag har människorna tappat kontakten med naturen och sambandet mellan produktion av mat och välstånd. Som om allting på något sätt ordnar sig av sig självt bara man har de rätta åsikterna. Så är det inte.

Hur vill du att Sverige, Norden och världen ser ut om 30 år? Och hur vill du att ditt eget liv eller efterkommande generationers ser ut?

Som jag tidigare skrev är det matproduktionen och produktionen av el, mineraler och skog som måste prioriteras. Vi behöver ett paradigmskifte i det kollektiva tänkandet. De senaste decennierna, sen 70 80 talet har allt kommit att handla om att ha de rätta på åsikterna. Universiteten pumpar ut advokater stället för trädgårdsmästare, sociologen istället för bönder, administratörer istället för ingenjörer. Ungdomar läser mänskliga rättigheter och upptäcker sen att det inte finns en framtid inom det när alla ändå kan diskutera på Twitter, youtube och tik tok. En stadigt växande mängd intellektuella tyckare och tänkare får välavlönade jobb för att forska om självklarheter och använda svåra ord och meningar och krångla till vår samtid. De tror att de gör nytta att de tillför något men jag som levt och varit med ser att de har inget nytt att komma med. Har de tur inser de att de deltar i en ständigt växande cirkus, skapad av makten för att behålla makten. Vad vi i Sverige behöver är enkelt. Vi behöver en stark militär, starka allierade, en stark infrastruktur och en stark produktion. Starka men enkla lagar som kan förstås av alla och som upprätthålls även om några måste kastas under bussen för det allmänna bästa. Det är tyvärr så och så har det alltid varit. En del människor lär sig inte och de är förlorade. Det som sker idag är läxan vi behöver lära för morgondagen. Vi har haft ett bra århundrade på 1900 talet trots vörldskrig och annat. Det har gått framåt men nu har omvärlden trängt sig på på ett sätt som inte skett tidigare i vår moderna historia och det måste vi förhålla oss till. Skall vi vara ett land i Europa eller ska vi vara en nation som slits i stycken av inre strider och faller samman för alla andra länder att kalasa på.

Hur vill och tror du att livet i Sverige, Norden och världen ser ut om 150 år?

Jag vill vara optimist och jag tänker att vi då har odlingar på höjden, d.v.s matfabriker som är flera hundra meter höga och kan tåla alla väder. Vi har också kärnkraftverk och kanske fusions reaktorer som ger oss oändliga mängder el. Transporterna är elektriska. Flygen bilarna och båtarna. Vi har stora områden med natur och bostäderna är utformade så att de klarar alla klimat och ändå är bekväma. Allt vi gör är en hyllning till livet eftersom vi genomlevt svåra tider där många människor dött i krig svält och katastrofer. Till en viss del är samhället militäriserat på grund av alla de oroligheter som varit. Fanatikernas tid är förbi och historieskrivarna förundras över hur vi inte såg det komma och de visar skolbarnen gamla tv program där experter av olika slag bråkar med varandra om vilken åsikt som var den rätta. De skrattar men tycker ändå att det är lite synd och de undrar om de själva också fastnat i detaljerna fälla och missat helheten.

Publicerat

14 april 2023

Berättat av

Hans Kristian Hedenby

Licens

CC BY

Arkivkod

M17/00285

Berättelsens position

Se alla berättelser på karta
Travelers’ Map is loading…
If you see this after your page is loaded completely, leafletJS files are missing.

Andras önskningar om framtiden

Gör som 670 andra – dela din berättelse!

Var med i det nordiska samtalet om framtiden. 670 personer har redan bidragit. Vad vill du? Hur ser du på åren vi har framför oss?

Skicka in din berättelse!