Berättat av Kakan
Kvinna. Född 5 december 1951. Pensionär. Tyresö.
Om du tänker på hur du lever i dag, vad tycker du fungerar bra och vad skulle du vilja förändra?
Jag är oerhört tacksam över mitt liv och de möjligheter som erbjudits mig. Vilken ynnest att vara född i Sverige, att ha fått leva i fredstider, fått en bra och gratis utbildning, ha ett svenskt pass och få resa vart jag vill inom min budget. Med mera.
Nu är jag pensionär med god pension som nästan räcker trots att jag bor stort och modernt vid Erstaviken, har sommarställe i skärgården och gör att par utomlandsresor om året och i övrigt unnar mig en del lyx. När mina barn var små så var min mor redan dement och min syster med diagnosen schizofreni sjukpensionär. Men det fanns förskolor, hemtjänst, äldrevård och boendestödjare. Den vården som samhället erbjöd var inte alltid den allra bästa möjliga, men den var tillfredsställande och ekvationen med barn och heltidsjobb gick ihop. Jag har haft kul på jobbet, ibland stressigt och utmanande, men mestadels utvecklande. Som kemist från KTH har jag gått från laboratorieingenjör, till säljare och vidare till reklam och marknadsföring inom industrin. När jag tröttnat på det lyckades jag få arbeta mer med affärs- och internkommunikation för att sedan helt byta bransch och pensioneras som kommunikationschef i kommun. Det man tycker är kul blir man ofta bra i, men jag tror att det för dagens unga är svårt att slira in på nya karriärer utan att omskola sig. Visserligen har jag vid sidan av arbetet förkovrat mig genom olika kortare kurser i företagsekonomi, copywriting och journalistik, men det har varit mer av hobbykaraktär.
Jag bor nära naturen och så nära vattnet att jag undrar hur länge det dröjer innan arktisk issmältning och allt vanligare extremväder orsakar översvämning i bostadsområdets gemensamma lounge. Jag önskar att jag själv minskade min klimatpåverkan. Jag anser mig vara bilberoende men visst handlar det mycket om bekvämlighet. Och inte borde jag göra flygresor. Men jag källsorterar efter bästa förmåga.
När du funderar på hur livet i Sverige, Norden och världen ser ut i dag, vad tycker du fungerar bra och vad skulle du vilja förändra?
Jag tycker att dagens energikris, inflation och väntande lågkonjunktur för en del positivt med sig, även om det drabbar alla med små marginaler hårt. Vi blir mer medvetna om vår onödiga konsumtion och slöseriet med naturresurser. Onekligen behöver vi dra i bromsen för konsumtionen. Redan i år är det så att Sverige har förbrukat sin andel av jordens resurser redan ett par dagar in i andra kvartalet och för världen som helhet så är det datumet i slutet av juli.
Välfärdssystemet knakar också i fogarna. Det saknas sjukvårdspersonal. Lärare, poliser – det saknas pengar och många saknar framtidstro. Jag önskar att vi kunde klara invandringen bättre och se och ta vara på den resurs invandrarna är. Titta bara på vilka som bemannar sjukvården, äldrevården och tar städjobb. Vilka som kör bussar och taxi.
Jag skulle önska att jag och alla andra, särskilt makthavare, orkade tänka mer långsiktigt och se till helheten. Jag
Hur vill du att Sverige, Norden och världen ser ut om 30 år? Och hur vill du att ditt eget liv eller efterkommande generationers ser ut?
Jag är nu 71 år. Vill jag leva om 30 år? Idag översvämmas vi av råd om hur vi ska leva för att få ett så långt liv som möjligt – rök inte, inta måttliga mängder av alkohol, rör på dig – 10 000 steg om dagen eller räcker 4000? Ät varierat, fukt varje dag. Sov gott! Var nyfiken!
Eftersom jag är en relativt nyfiken person svarar jag ja på frågan om jag vill leva 2103, men det är med reservation. Så länge jag känner igen, får träffa och ha utbyte av nära och kära vill jag gärna leva. Och om jag slipper oroa mig för mina ättlingar och för att allt utvecklas till det sämre. Över krig, konflikter, massdöd, fattigdom. Om jag på något sätt fortfarande kan bidra.
Jag är i grunden optimist, men känner mig för närvarande ganska pessimistisk. Kan vi hantera AI och trollfabriker? Bekämpa nationalism och undvika konflikter och krig? Samarbeta? Jag önskar att jag om 30 år får besök av barnbarn som berättar om solidaritet och ansvartagande. Om sina meningsfulla arbeten och om hur civilisationen har utvecklats. Om hur kvinnor och män och olika etniciteter har blivit jämlika och ges samma frihet och möjlighet till utbildning och utveckling. Då inte bara i Norden utan i hela världen. Norden kommer att bli allt mer påverkad av utvecklingen i andra länder och regioner, den utvecklingen går inte att stoppa. Jag vill se jämlikheten speglas i världsordningen och politiken, då löser vi välfärdsproblem gemensamt. Inte direkt, men då rör vi oss i rätt riktning.
Jag vill att mitt barnbarn John ska kunna njuta av naturen lika mycket som hans far Emil gör idag. Att Iris ska känna sig lika trygg och harmonisk som hon som tvååring gör idag – i alla fall nästan, utmaningar och svårigheter hör livet till så den totala tryggheten är en utopi. Jag vill att Ralf ska fortsätta att älska idrott och bidra till den gemenskap som föreningsliv ger.
Hur vill och tror du att livet i Sverige, Norden och världen ser ut om 150 år?
På Nordiska Museets jubileumsutställning 2173 visas hur naturen utvecklats under de 300 år som gått sedan museet byggdes. I ett virtuellt spel visas framförallt vändpunkten cirka ett sekel tidigare. Ekosystemen har återhämtats och de insekter och andra djurarter som varit nära utrotning är åter i balans. Haven har återhämtat sig och kryllar av liv. Detta är till största delen tack vare nya former för energiförsörjningen, fossila bränslen är helt borta. Inte heller bedrivs gruvdrift i någon större utsträckning. Det behövs inte, allt vi återvinner räcker gott. Dessutom har befolkningsmängden minskat. Och det trots att flera av de äldre invånarna såg dagens ljus åren kring museets 150 års jubileum.
På fredlig väg har flera länder slagits ihop och samarbetet mellan Norden och världens övriga regioner är gott.
När civilisationen var nära kollaps på grund av klimatkrisen så insåg makthavarna att samarbete och solidaritet var enda vägen framåt.
Önskedrömmar om en skön ny värld. Teknikutveckling vågar jag inte spekulera kring.
Publicerat
6 maj 2023
Berättat av
Kakan
Licens
CC BY
Arkivkod
M17/00378
Berättelsens position
Se alla berättelser på kartaIf you see this after your page is loaded completely, leafletJS files are missing.
Gör som 801 andra – dela din berättelse!
Var med i det nordiska samtalet om framtiden. 801 personer har redan bidragit. Vad vill du? Hur ser du på åren vi har framför oss?