Vår framtid

  • AI

Berättat av Liraman

Man. Författare. Uppsala.

Om du tänker på hur du lever i dag, vad tycker du fungerar bra och vad skulle du vilja förändra?

Först och främst: Jag kommer just hem från akutbesök på ortens sjukhus, misstänkt hjärtinfarkt. Behandling och vård med ens, gratis och professionellt dessutom. jag lever. Låt mig uttrycka det så här: Det hade inte gått i Gaza. Men inte heller i en majoritetens av resten av världens geografiska enheter och man behöver inte gå till en sönderbombad del av Mellanöstern. Det går inte utan pengar, mutor, transportmedel, utveckling, etc.

Annars tänker jag på att vi i våra rika länder hela tiden tittat uppåt/framåt. Men att vi nu tvingas titta neråt/bakåt. Neråt för att inte trampa fel rätt ner i avgrunden, bakåt för att se om det finns nån trygg punkt vi kan återvända till, starta om ifrån ta en annan väg ifrån. Men remsan vi balanserar på längs avgrunden blir allt smalare.

När du funderar på hur livet i Sverige, Norden och världen ser ut i dag, vad tycker du fungerar bra och vad skulle du vilja förändra?

Jag oroas över paradigmskiftet. Alla ser det , somliga välkomnar det, andra befarar och fruktar det. Att vår regeringen och dess underlag nu smular sönder decenniers välfärdstänkande, vårdfilosofi, bildningsgrund och gör det medvetet, det är inbördeskrigsgrundande tankar i det.

Att dessa principer som det funnits generell konsensus om nu förnekas, föraktas och trampas på är motbjudande, äcklande, återigen inbördeskrigsgrundande. Och det krockar ju med hela tankegrunden, det demokratiska kittet. Om demokratin bara är ett smörgåsbord och inte betongpelarna djupt ner i samhällsmyllan så går det åt helvete.

Fungerar bra? Allt fungerade bra, till man började underminera de där betongpelarna.

Eller värre: De undermineras genom sin egen konstruktion. Det är som Ryssland. Alla vet att de redan vunnit eller att det inte går att stoppa dem med mindre än en matta av atombomber – och den mattan kan vi aldrig lägga ut. Vi befinner oss vid demokratins gräns.

Men det är inte den typ av svar ni förväntar er. Så här då: Nästan inget av de områden som räknas upp i frågan kan fortsätta på samma nivå, omfattning konstruktion, sammansättning utan att någon annan förlorar på det. Och det kan inte fortsätta. Så det blir ändring.

År 2273, ja förresten redan 2173 finns inte längre historien, utställde på något som heter Nordiska museet. Den utställning spm pågår nu är omöjlig båda årtalen. Och jag behöver inte ens tänka mig en öde planet utan kvarlevande människor eller ett apokalyptiskt samhälle likhet det förödda Syrien eller östra Ukraina. Människorna, om det finns några kommer att ha fullt upp med att överleva. Att bevara något annat än för att äta nästa dag, blir oviktigt, onaturligt, omöjligt.

Hur vill du att Sverige, Norden och världen ser ut om 30 år? Och hur vill du att ditt eget liv eller efterkommande generationers ser ut?

Jag vill att Sverige återgår till konsensustänkande, att kloka ledare samlar Nordens folk. Att normen sätts till en tid före vår att vi tackar och väljer en annan väg.

Det förutsätter att Ryssland förintas i grunden som stat, som nation.

Jag är snart borta, men jag vill att mina barnbarn ska minnas och glädjas bakåt, hoppas och sporras framåt.

Hur vill och tror du att livet i Sverige, Norden och världen ser ut om 150 år?

Jag är mycket, mycket pessimistisk om inte Ryssland krossas i grunden.

Publicerat

24 april 2024

Berättat av

Liraman

Licens

CC BY

Arkivkod

M17/00708

Berättelsens position

Se alla berättelser på karta
Travelers’ Map is loading…
If you see this after your page is loaded completely, leafletJS files are missing.

Andras önskningar om framtiden

Gör som 778 andra – dela din berättelse!

Var med i det nordiska samtalet om framtiden. 778 personer har redan bidragit. Vad vill du? Hur ser du på åren vi har framför oss?

Skicka in din berättelse!