Berättat av Mimmi Melander

Om du tänker på hur du lever i dag, vad tycker du fungerar bra och vad skulle du vilja förändra?

Det första jag tänker på är hur intressant det är att se hur alla olika kulturer och människor blandas och möts. När jag föddes så bodde jag i ett väldigt svenskt område som kallas Björlanda, det fanns inte så mycket kultur att utforska där och alla människor såg typ likadana ut. När jag var ung så började min familj flytta runt en del och hamnade på många olika platser innan vi landade i Länsmansgården på Hisingen. Där var det verkligen som att en dörr öppnades till kulturer från hela världen vilket jag tycker är underbart.

Naturen har alltid varit viktig för mig, det är där jag mår som bäst. Min familj har haft många olika problem och jag bodde helt ensam för första gången när jag var 12-13 då min mamma blev sjuk och inte kunde ta hand om mig längre. Det gick ju såklart inte att låta en 12-13 åring bo ensam så efter några veckor så fick jag min första fosterfamilj och började flytta runt i Göteborg och Sverige till olika familjer som jag inte ville bo med. En konstant i vart jag än tog vägen var skogen och naturen, Även när jag var 15 och blev flyttad till en egen 1a i Malmö som är omringat av åkrar så drogs jag ut och hittade skog. Det var även då som jag blev helt och hållet vegetarian och har nu varit det i 7 år.

När du funderar på hur livet i Sverige, Norden och världen ser ut i dag, vad tycker du fungerar bra och vad skulle du vilja förändra?

Jag tycker att det känns som att vi är på väg mot en bättre framtid. Vi arbetar mycket med vad vi anser är jämställdhet och jämlika och har väldigt snabbt (om man tittar historiskt sätt) utvecklats till ett mer accepterande samhälle, vi har såklart mycket arbete kvar för att verkligen bli det vi alltid borde ha varit. I Sverige så anser jag att vi har ett ganska bra skolsystem i jämförelse med många andra länder där elever inte har råd att gå i skolan. Jag som växte upp fattig kan dock tycka att vi hade kunnat hjälpa barn, familjer och utsatta mer så att deras skolgång inte blir lika drabbat av fattigdom och hemlöshet. Jag tycker också att vi ska ge barn en större röst om dem till exempel uttrycker att någon dem bor med skadar dem. Ett misstag jag anser att vi gör att vi slänger in alla från andra länder på ett o samma ställe istället för att sprida ut dem och ge dem en bättre chans att känna sig välkomna och att kunna komma in i samhället på ett bättre sätt. Det vi i Sverige gör nu orsakar en typ av ”vi mot dem” kultur.

Hur vill du att Sverige, Norden och världen ser ut om 30 år? Och hur vill du att ditt eget liv eller efterkommande generationers ser ut?

Mitt hopp är att världen ska vara en snällare plats där fler människor känner sig trygga och omtyckta. En plats där barn är oroliga över sina betyg istället för att vara oroliga för sina egna och föräldrarnas liv. En plats där alla kan bo och leva utan rädsla för att bli hatad. En plats där vi alla behandlas som människor oavsett vem vi föddes som (så länge vi inte medvetet skadar andra). Jag vill helt enkelt samma sak som alla andra, en världs med mindre lidande och mer lycka.

Hur vill och tror du att livet i Sverige, Norden och världen ser ut om 150 år?

Jag vill tro att vi har gjort skoldagarna och arbetsdagarna kortare så att människor orkar mer. Jag hoppas att vi har börjat vara ute i skogen mer och att vi lever i en harmoni med naturen istället för en krig mot den. Jag vill tro att fattigdom, hemlöshet, rasism, homofobi, våld och många andra hatiska handlingar bara är något ni läser om i historieböckerna istället för nyheterna. Jag hoppas att ni mår bra och att luften ute går att andas (förlåt om den inte gör det). Jag vill verkligen tro att min generation eller den efter min löser dem stora problemen vi har i världen och jag ber om ursäkt för alla skumma saker ni kommer läsa om oss i historieböckerna, för oss var mycket av det normalt.