Berättat av Old man Hans

Om du tänker på hur du lever i dag, vad tycker du fungerar bra och vad skulle du vilja förändra?

Jag bor på landet några mil utanför Stockholms city, vilket är en välsignelse i tider av gängvåld och skenande bostadspriser. Här finns fortfarande en ”gammeldags” bykänsla där alla känner, eller åtminstone kännser till varandra och man hjälper varandra när kriser uppstår.

Våra barn är utflugna, men eftersom tiderna, ungefär sedan 1980-talet, blivit alltmer kärva och osäkra så har vi nära kontakt och hjälper dem vid behov ekonomiskt.

När vi blir äldre så tänker jag att vi kanske måste flytta från vårt hus, som vi bott i sedan över trettio år. Det är ett mindre problem för mig än för min familj då jag flyttat över stora delar av landet under mitt liv, men försämringarna i samhällets omsorg lär nog gör det nödvändigt så småningom är jag rädd.

När du funderar på hur livet i Sverige, Norden och världen ser ut i dag, vad tycker du fungerar bra och vad skulle du vilja förändra?

Just nu (2023-07) är jag allmänt arg på min statsledning, dels för att de forlöpande eroderar ”den svenska välfärden” med god skola, sjukvård med mera. Allt ska privatiseras, med kvalitetsförsämringar som följd. Exempelvis har Apoteken (numera ett otal privata) blivit så små köpare att läkemedelsproducenterna inte längre prioriterar dem och brister uppstår regelmässigt.

Skolan privatiseras alltmer och i dess spår ökar rent korrupta metoder där betyg inte längre går att värdera korrekt, vilket föranlett Handelshögskolan att förändra sina antagningrutiner så man inte får in så många inkompetenta elever.

Dessutom säljer man ut landets färdernesarv av nationell stolthet och självständighet och ansöker om medlemskap i NATO, som alltmer liknar en attack-organisation än en försvarsorganisation. Man inringar hela den eurasiska kontinenten, har enorma militärresurser i jämförelse med alla andra ”stormakter” och utövar krig ”by proxy”.

Jämförelser med det politiska läget i Europa på 1930-talet är skrämmande, inget som dock märks i nästan totalt högerdominerande media. Hjärntvätt?

Hur vill du att Sverige, Norden och världen ser ut om 30 år? Och hur vill du att ditt eget liv eller efterkommande generationers ser ut?

Miljöfrågorna är i våra dagar mycket förekommande i media, men politiskt råder starka motsättningar och det är häpnadsväckande hur mycket det tycks utan faktaunderlag. Etablerad vetenskap och enormt många olika slags mätresultat pekar entydigt på både pågående och kommande klimatförändringar på grund av ökad koldioxidhalt i atmosfären och på hur ekonomiska intressen tillåts överskugga långsiktigt tänkande bland globala makthavare.

Rika länder i västvärlden, som har dominerat utvecklingen dithän vi nu är, anser att de mindre utvecklade länder som nu börjar industrialiseras bör ta ett större ansvar för att deras miljöpåverkan ökar, men samtidigt är västländerna obenägna att på något sätt hjälpa till att finansiera åtgärder för att uppnå globala bromsningseffekter.

Utvecklingsländerna å sin sida hävdar (i praktiken) att de har samma rätt att smutsa ner miljön som de rika haft i cirka etthundra år.

Ett dödläge känns det som…

Jag tror att Sverige de närmaste 30 åren kommer att alltmer likna USA, för närvarande ganska oförtjänt föremål för en beundran på grund av ekonomisk dominans. Andel fängslade av befolkningen är bland de allra högsta i världen, de samhälleliga skyddsnäten är det däremot långt ifrån. De har också mage att kritisera andra länder för folkmord trots att de själva tagit kål på c:a 20-50 miljoner indianer under 17- och 1800-talen.

Jag har svårt att värja mig från misstanken att denna beundran dels är en kvardröjande effekt från andra världskriget, dels frukten av en ”fjäskmentalitet” från mindre spelare på den internationella arenan.

Vi ser fram mot hårdare straff, minskat globalt ansvar (flyktingfrågorna och miljön t ex).

Jag tror att försämringen av den statligt organiserade välfärden kommer fortsätta, kanske för att entreprenörer ser vinstmöjligheter i att öppna nya, tidigare monopoliserade, marknader, kanske finns också en outtalad politisk agenda från eliten/rikt folk och företag att ”anpassa oss till EU-genomsnittet” på det området. Men varför anpassa ”neråt” för vanligt folk istället för att förbättra? Långsiktigt är det rätt så bevisat att det är en bättre strategi och där lämnar jag en tacksamhetens tanke till den gamla Socialdemokratin som tillämpade den.

Sen är det en annan sak att de lämnat den, frivilligt eller inte, jag låter orsakerna vara osagda.

Men det är ett faktum att högerpartierna har varit motståndare i riksdagen till ett orimligt stort antal reformar för ”vanligt folk” : rösträtt, pensioner, sjukvårdsförmåner är bara några exempel. Titta i röstetalen under 1900-talet i riksdagen!

1904-1918 Nej till allmän rösträtt

1916 Nej till olycksfallsförsäkring i arbetet

1919 Nej till åtta timmars arbetsdag

1919 Nej till kvinnlig rösträtt

1923 Nej (igen) till åtta timmars arbetsdag

1931 Nej till sjukkassan

1934 Nej till A-kassa

1935 Nej till höjda folkpensioner

1938 Nej till två veckors semester

1946 Nej till allmän sjukförsäkring

1947 Nej till allmänna barnbidrag

1951 Nej till tre veckors semester

1953 Nej till fri sjukvård

1959 Nej till allmän tjänstepension (ATP)

1963 Nej till fyra veckors semester

1970 Nej till 40-timmarsvecka för fast anställda

Stora protester stoppade löntagarfonder.

Nå, vad vill jag då?

– Inför ”Tobinskatten”, se till att staten är starkare finansiellt än företagen. Annars är den i händerna på dem.

– Prioritera klimat- och miljöfrågorna, samt tull och polis för att hindra den exploderande kriminaliteten, oftast droginitierad. gå på finansiärerna stenhårt! Så krossades Al Capone och många andra maffiaorganisationer. Go for the money!

Gör något åt rättsväsendet coch media! De har båda utvecklats synnerligen negativt på senare år. För media beror det givetvis på att annonsörer inte stöder media som kan säga negativa saker om dem – även om det kan vara befogat. Rättsväsendet är nästan komiskt. Jurister skriver lagar som de senare inte hade en aaaning om att de kunde rundas. Rimligt tvivel har blivit till ”orimligt tvivel” så de kan skydda sig själva från att ha satt dit någon orättmatigt? Samtidigt bidrar de då till kriminaitetsökningen.

Återför skola och sjukvård i nationell regi, bestäm vad som i övrigt skall vara infrastruktur!! El, kommunikationer (inkl IT och nationellt ID). Gå ur organisationer som motarbetar detta, behåll nationell stolthet även om det svider.

Om fortsatt centralisering av befolkningen till storstäderna skall gälla så måste boendet för de som flyttar in säkra, både utrymmesmässigt och ekonomiskt.

Rädda inte krisande företag till varje pris (banker t ex) utan använd pengarna till de ”vanliga medborgare” som drabbas, inte nödvändigtvis ”rikt folk” hela tiden. (det gäller till exempel de nyligen förmedlade pandemistöden, som snarare bidragit till ökade klyftor i samhället än överbryggat dem)

– Invandring måste regleras, annars kan inte Sverige vara en tillgång för internationellt solidaritetsarbete. ”Om man inte tar hand om sig själv så kan man inte vara en tillgång för andra, vilket är ett måste. ” (Citerar mig själv…)

Hur vill och tror du att livet i Sverige, Norden och världen ser ut om 150 år?

Gud hjälpe oss.

Det är svårt att – utan att känna sig helt utopisk – ha en positiv framtidsvision.

Stormakterna kommer med all sannolikhet till ett antal ”stand-off’s”, vilket kommer medföra krig.

Sällsynta jordartsmetaller, vilka är A och O för kommande utveckling av batterier och IT.komponenter, har än så länge nästan bara hittats i massiv omfattning i Ryssland och Kina, kommer västvärlden att acceptera priserna de sätter eller kommer de att vilja ta över kontrollen av dem? Mitt svar är enkelt: se till historien.

Människor kommer vara ännu enklare att manipulera med AI och inte mycket talar för en mer differentierad media vad avser värderingar. Tidningsstödet, som hittills medgett en viss mångsidighet i nyhets- och ledarutbudet, är under beskjutning under tiden detta skrivs.

Men å andra sidan:

– DNA-forskningen kommer säkert kunna hjälpa många som annars skulle bli eller vara sjuka eller dö.

– När tillräckligt många får det tillräcklilgt dåligt så brukar det ge en kraftfull reaktion

– Om vi har tur så kan omdaningarna i världsekonomin leda till mer kompromisser och samarbete.

Det pågår ständigt en dold kamp mellan psykopati och empati, jag hoppas på det senare.